Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsÀrskoleelever och lÀrare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal sÀrskoleelevers och lÀrares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka Àmnet utifrÄn respondentens berÀttelse och dÀrmed fÄ sÄ djupgÄende detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva mÀnniskors upplevelser och Äsikter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Syftet med arbetet Àr att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade sÀrskoleelever, gÀllande kvalitetsbegreppet utifrÄn nÄgra aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar pÄ begrepp inom kvalitetsomrÄdet. Vidare tas i litteraturgenomgÄngen upp inkluderingsfrÄgan genom olika forskares infallsvinklar pÄ en skola för alla, sÀrskolan, integreringsproblematiken och nÄgot om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och nÄgra aktörers perspektiv fÄr ocksÄ sin belysning. Med hjÀlp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och tvÄ sÀrskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar pÄ mina problemformu-leringsfrÄgor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun pÄ att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste Ären.

Studier visar att sÀrskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmÀssigt och fÄr bÀttre delaktighet i samhÀllet efter avslutad skolgÄng om de gÄr inkluderat i grundskolan jÀmfört med en placering i sÀrskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien Àr att belysa en inkludering av en individintegrerad sÀrskoleelev i grundskolan utifrÄn olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-förestÄndarens, elevassistents och elevens vÄrdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samrÄd med skolan eftersom man ansÄg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

Syfte:Elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan Àr en grupp elever som jag upplever ofta kommer i klÀm i grundskolan. Syftet med studien Àr att studera hur skolan organiserar lÀrandemiljöerna i matematik pÄ högstadiet för de elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa pÄ hur matematiklÀrarna arbetar för att nÄ en god mÄluppfyllelse för de elever som lÀser efter sÀrskolan kursplan, nÀr/om de har tvÄ kursplaner igÄng samtidigt. FrÄgestÀllningar som skulle besvaras var om det fanns nÄgra framgÄngsrika modeller och vad det Àr som gör dessa modeller framgÄngsrika. Teori och metod:Skolan Àr en komplex arena dÀr mÄnga mÀnniskor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mÄl som ska uppnÄs.